När lymfan inte flödar optimalt kan det leda till att vätska och slaggprodukter stannar kvar i kroppen. Spänd fascia kan också blockera lymfdränaget och skapa känsla av "tunghet".

En trög lymfcirkulation kan bidra till inflammation och smärta. Samtidigt kan en klistrig, spänd eller uttorkad fascia skapa stelhet, begränsad rörlighet och muskelvärk.  

Lymfsystemet ansvarar för att rensa bort gifter och restprodukter, även från hjärnan. Ett överbelastat system kan därför påverka energinivåer, koncentration och mental klarhet.

Om fascian är för stram och lymfflödet långsamt, kan kroppen få svårt att hantera mjölksyra och slaggprodukter efter fysisk aktivitet.

Lymfsystemet är en del av kroppens avgiftning och fettmetabolism. Stagnation här kan leda till vätskeretention och svårigheter att eliminera toxiner som lagras i fettvävnad.

En fascial och lymfatisk stagnation kan påverka bindväven under huden, vilket kan ge intryck av ojämnheter, förtjockningar eller kalla områden som känns tröga.

När vi stressar spänns fascian, vilket kan strypa lymfflödet. Djupt andetag är en av de viktigaste pumparna för lymfan – men stress gör att vi andas ytligare.

Lymfsystemet saknar en egen pump och behöver rörelse för att cirkulera. Brist på rörelse gör att både lymfan och fascian blir stela och tröga.

Ärrvävnad och skador kan skapa blockeringar i fascian och lymfsystemet, vilket kan ge svullnad, smärta och begränsad rörlighet.

Om kroppen överbelastas med toxiner och inflammationsdrivande ämnen, får lymfsystemet jobba hårdare och kan bli trögt.

Hormonbalansen påverkar både vätskeretention, bindvävens elasticitet och lymfcirkulationen.

Att sitta stilla med spänd hållning kan göra att fascian dras ihop och påverkar lymfsystemets möjlighet att flöda fritt.

Kroppsnära kläder som stramar åt kan påverka både fascian och lymfcirkulationen, särskilt i områden som midja, lår och axlar.